Karolina Ramqvist går högerns ärenden?

I tidskriften Arena har Karolina Ramqvist till attack mot vänsterns nyvaknade intresse för klass. Katrine Kielos har på sin blogg med inlägget Hur höger kan Arena bli?, levererat en arg kritik av tidskriften Arena och Karolina Ramqvist. Även I DN har Mikael Löfgren skrivit om artikeln i Arena, något Karolina Ramqvist kommenterar med Den riktiga vänstern - check på sin blogg. Katrine Kielos undrar i sin tur vad Mikael Löfgren menar.

Elin Alvemark kommenterar också Karolina Ramqvists artikel och det gör även Katarina Wikström i tidningen Internationalen.

Elin Alvemark skriver bland annat:

"Jag vill att Ramqvist ger exempel på politik som enligt henne lyckas integrera teori och praktik som leder till förändring som harmoniserar med hennes ideal. För annars dristar jag mig till att tro att Ramqvist inte skulle vara förmögen att se positiv förändring, konstruktivt politisk arbete eller ens den enklaste hållbara förklaring till ett politisk engagemang över huvudtaget. Och det känns som en läskig tanke med tanke på att Ramqvist besitter en hel del makt att påverka människors inställning till de som jobbar mot förtryck."

Några citat från Katarina Wikströms krönika i Internationalen:

"Vidare skriver hon att ”projektet att återupprätta klass som den enda parametern är lönlöst”. Vad hon menar är att hon som individ inte har något intresse av det. Och det är väl inte så märkligt påstående med tanke på att Karolina Ramqvist sitter på chefredaktörsstolen för en av Sveriges största tidskrifter. Vänster eller inte, det klart att det är lönlöst att tala om klass för en liberal individualist som uppenbarligen inte har den minsta förankring i vänsterrörelsen."

"Karolina Ramqvist gillar den så kallade identitetspolitiken. I den skräddarsyr var och en sin egen kombination av ”identiteter”, låt säga: lesbisk + asiat + blind… och kämpar för just dem, för sig själv. Någon vilja till samarbete med dem man bara delar en enskild identitet med – låt säga: arbetare eller kvinna – finns inte. Således bör ingen solidaritetstanke uppmuntras, för alla är olika individer som aldrig kan eller bör enas i ett kollektiv."

"Klassperspektivet är och förblir vad vänsters hela ideologi bygger på. Det är bara pinsamt att någon med sådant förakt för kollektivet ens representerar vänsterrörelsen. Finns det ingen gräns för hur högervridna åsikter en uttalad vänstertidskrift får uttrycka? Borde inte typ presstödet ryka eller nåt? Annonsörer dra in sin pengar? Och finns det ingen seriös teoretiker en verklig intellektuell alltså, som kan ryta till att Karolina Ramqvist definitivt inte hör hemma i deras lag heller?"

I samma nummer av Internationalen i en artikel som inte finns på nätet säger Mikael Wiehe följande:

"- Jag läste Karolina Ramqvists artikel i Arena om att klass tar för mycket plats inom vänstern.... Jag är 61 år gammal. För mig tillhör klasskampen fundamentet för vänstern. Inte sexuell tillhörighet. Ska vi snacka om vänstern, så får vi snacka klasskamp. Låt oss snacka politik. Ska vi snacka självförverkligande på Södermalm, så kan vi snacka en massa andra grejer."

Läs också Trottens hyllning till Wiehe för hans uttalande häromsist om Danmark.

Fler artiklar i ämnet: Katrine Kielos, Erik Åsell, Per Wirtén

Andra bloggar om: Katrine Kielos, Klass, Karolina Ramqvist, Arbetarklass
Technorati: Klass, Arbetarklass

Sverigedemokraternas arbetarfientliga politik

I tidningen Internationalen gör man en genomgång av Sverigedemokraternas ekonomiska politik och av deras arbetsmarknadspolitik. Kort sagt är politiken mycket arbetarfientlig, mycket fientlig mot alla fattiga.

Sverigedemokraterna vill:

Ta bort medbestämmandelagen (MBL)
Försämra lagen om anställningsskydd (LAS)
Sänka arbetsgivaravgifterna
Inte ha nån fastighetsskatt
Privatisera mer inom offentlig sektor (sjukvård, skolor etc)

Kort sagt en politik i samma linje som borgarregeringens, en politik som gynnar de rika och missgynnar alla arbetare och fattiga.

Tidningen har också en kortare artikel om deras konservativa familjepolitik som jag också berört tidigare.

En arbetarvänlig politik presenterar jag i artikeln Nationalism - inget bra sätt att bekämpa Sverigedemokraterna

Andra bloggar om: Politik, Sverigedemokraterna, Sjukvård, Privatisering, arbetsmarknad, Arbetarklass, Klass

Technorati: Sverigedemokraterna, Arbetarklass, Privatisering, Klass

Varför röstar en del arbetare på högerpopulister?

I DN presenteras en undersökning av LO som konstaterar att andelen arbetare som röstar på Sverigedemokraterna ökar.
Vi måste fundera på hur vi ska jobba med det, säger Ulla Lindqvist, andre ordförande i LO.

Det är väl inte så svårt. Det kräver ingen längre analys som jag ser det. Fackföreningsrörelsen måste sluta vara en stödgrupp för socialdemokraterna, t.o.m när dessa försämrar för arbetarklassen, och arbeta för alla arbetares intressen.

I Danmark och Norge har fackföreningsrörelsen idag en friare roll i förhållande till socialdemokratin. Så det är ingen omöjlighet. Men en kämpande och friare fackförening räcker inte. Vänsterpartier måste engagera sig mer i sociala välfärdsfrågor. Klassfrågor.

Artikel i SVD.

Andra bloggar om: LO, Arbetarklass, Sverigedemokraterna, Politik, Facket, Fackligt

Invandring, attityder och rasism

En undersökning har idag presenterats av Intergrationsverket. Detta är ett viktigt faktum. Integrationsverket ska läggas ner. De har alltså intresse av att visa att de behövs. Därför beställer man en undersökning. Och icke-förvånande visar denna (enligt samma Integrationsverk) att främlingsfientligheten ökar.

Men det är ett problem med undersökningen. Man jämför med år 2005. År 2005 pågick i Sverige en stor kampanj för flyktingars rättigheter. Denna kampanj medförde att främlingsfientlighet och rasism i Sverige minskade. Had undersökningen tagit nåt år innan 2005 är det inte säkert att någon förändring alls hade kunnat påvisas.

Under väldigt lång tid har andelen presumtiva väljare på främlingsfientliga partier legat runt 25% i Sverige. Men antalet röster på såna partier har aldrig varit höga. Därför att sociala välfärdsfrågor alltid varit viktigare för fattiga väljare i Sverige. Och därför att de högerextrema partierna aldrig lyckats framställa sig som rumsrena. Undersökningen visar som jag ser det inget nytt och faktiskt inte heller nån avgörande förändring i svensk opinion. Den visar däremot på ett problem som funnits mycket länge.

Dessutom gör undersökningen ingen skillnad på flyktingar och invandrare (i alla fall inte i de redovisningar och artiklar som jag sett). Detta innebär att siffran på andelen som kan tänka sig att invandrare ska få åka hem när det inte finns tillräckligt med arbete blir väldigt konstig. Hur hade siffran blivit om frågan bara gällt flyktingar, eller bara gällt arbetskraftsinvandrare?

Man bör också uppmärksamma att omkring 80% av den svenska befolkningen inte har några rasistiska eller främlingsfientliga åsikter. En otrolig majoritet faktiskt. Helt unik i Europa vad jag vet.

Grunderna till problemet är att arbetarpartierna i Sverige övergett de social välfärdsfrågorna och arbetarklasspolitiken. Socialdemokraterna har med vänsterpartiets (oftast, men inte alltid) stöd lämnat över många välfärdsfrågor till marknadskrafterna. Det gör att politiken innehåll blir urvattnat och enbart kommer att handla om livsstilsfrågor, identitetspolitik. Vilket i sin tur fjärmar arbetarklassen från politiken. När politiken inte längre erbjuder möjligheter till ett bättre liv, varför bry sig? Att politiken lämnat välfärdsfrågorna innebär att partier som tar upp dessa frågor, oavsett vilka lösningar de presenterar kommer att få röster och ökat stöd. Om de lyckas framställa sig som rumsrena alltså.

Sverigedemokraterna är inte rumsrena och ska inte behandlas så. De ska behandlas som paria. De ska inte ha någon offentlighet. Men de frågor som människor upplever viktiga, sjukvård, arbete, bostäder etc måste diskuteras. Det viktigaste är inte vilken mat vi äter, vilken kultur vi konsumerar eller vad vi väljer att köpa för de pengar vi eventuellt får över. Det viktiga är om vi kan få ett jobb, skaffa en bostad, ha tillgång till billig och bra sjukvård osv.

• För fler arbeten - återanställ alla som fått sluta inom offentlig sektor. Förkorta arbetstiden.
• För fler bostäder - återinför en reglerad bostadmarknad med byggandfe av subventionerade hyresrätter.
• För en billig och bra sjukvård för alla - stoppa privatiseringen
• För en lika skola för alla - stoppa privatiseringen och återförstatliga skolan
• För en bra miljö - satsa på kollektivtrafik
  

Sverigedemokraterna bekämpas bäst om vi driver dessa frågor i vår vardag och om politiken tar tillbaka dessa frågor från marknadskrafterna. Det är detta som krävs av arbetarpartierna i Sverige för att rasism ska kunna bekämpas. Detta måste göras så vi slipper en dansk eller norsk utveckling.

Tillbaks till en politik som gynnar alla arbetare och fattiga, en politik som gynnar undertryckta. Det är vad som krävs.

Intressant?
Källor och mer läsning: DN, Esbati, Astudillo, Robsten, SVD1, SVD2, FRP-koden1, FRP-koden2.

Andra bloggar om: Politik, Arbetarklass, arbetsmarknad, Arbetslöshet, Privatisering, Sjukvård, Sverigedemokraterna, Vänstern, Rasism, Populism, Klass, FRP-koden

Google gillar inte FRA

Google spara på allt möjligt om internetanvändaren, men tycker inte de svenska myndigheterna ska spara på information om alla som kommunicerar till och från Sverige. Nättidningen Yelah.net har en artikel om Googles kritik mot den svenska regeringens övervakningsförslag.

– Vi har kontaktat svenska myndigheter för att ge vår syn på förslaget och vi har gjort det klart att vi aldrig kommer att placera några servrar innanför Sveriges gränser om förslaget går igenom, säger Peter Fleischer, integritetsexpert hos Google, till tidningen Internetworld.

Han jämför Sverige med diktaturer och säger att "[lag]förslaget är sprunget ur en tradition inledd av Saudiarabien och Kina och hör helt enkelt inte hemma i en västerländsk demokrati".

Google hotar med att inte investera i Sverige om regeringens förslag går igenom. Googles attityd ger mig dubbla känslor. Det är väl bar att de kritiserar den svenska regeringens överdrivna övervakning av svenska medborgare och andra. Å andra sidan så är jag inte helt positiv till företag som kör med utpressning. Inte heller till företag som själva övervakar vad vi sysslar med på nätet. Det är mycket dubbelmoral över det hela, över Googles agerande.

Läs mer: Metro, SVD1, SVD2, SVD3, DN

Andra bloggar om: Övervakning, Google, FRA

Vadå avbloggning?

Popova skriver i SVD, med anledning av att ett antal kända journalister slutat blogga, att vi ser en avbloggningstrend. Ja, det är väl bland kändisjournalisterna då. Det finns knappast någon större avbloggningsyra i bloggosfären i allmänhet. Som jag har skrivit tidigare, det gör inget om proffsjournalisterna lämnar bloggosfären. De tillförde ändå ingenting. En åsikt jag delar med många andra bloggare.

Hon skriver dock en del vettiga saker i sitt inlägg, vilket jag tycker många missat. Exempelvis:

"En del av dem som skrivit hatiskt om andra i sina tidningstexter drar sig nu ur spelet. Det står alla fritt att sluta blogga när de vill, men skälen?

Är det verkligen värre att få elaka bloggkommentarer eller mail än att bli angripen på en plats där flera hundratusen människor bevisligen läser det?"

"Finns det ett samband som gör att den som i offentligheten utsätter andra för personangrepp också själv blir attackerad?

Och inser chefredaktörerna att de säljer ut matsilvret när enskilda skribenter associerar tidningens varumärke med hatskriverier?"

Det Popova skriver här är ju riktigt, något som också Åsa Linderborg kommenterade i Aftonbladet.

En mängd bloggar kommenterar det hela, här är några: Promemorian, dyslesbisk, Stationsvakt, Gudrun Ivanhoe, Halvars huvudsaker, Martin Jönsson

Andra bloggar om: Bloggosfären, Journalistisk, Näthatare, Internet, Politik

Lögner i media om Venezuela

När borgerlig media rapporterar om stängningen av en TV-station i Venezuela ljuger man friskt. Man skriver att stationen, RCTV, stängs ner av politiska skäl. Så är emellertid inte fallet. Den förlorar sin sändningslicens för att bolaget inte följt Venezuelas medielagar och för att man inte betalat skatter och avgifter. Att kanaler inte får förnyade sändningstillstånd är heller inget konstigt. Det händer regelbundet västvärlden, i länder som USA och i Europa.

I själva verket är det fortfarande så att majoriteten av media i Venezuela är Chavez-kritiska. Stängningen av RCTV påverkar bara detta ytterst marginellt. Borgerlig medias kampanj mot Chavez och Venezuela måste ses för vad det är, en politisk kampanj mot alla försök att förbättra villkoren för den arbetande befolkningen i världens kapitalistiska länder. Därför ljuger man och därför är borgerlig media inte trovärdiga i sin rapportering från Venezuela.

Läs mer: Venezuela-Nyheter, Frasses blogg1, Frasses blogg2, Erik Svensson, Esbati, 21st Century Socialism

Borgerlig media och några av deras förljugna propagandartiklar: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, GP1, GP2.

Andra bloggar om: Venezuela, Politik, Journalistisk, Propaganda

Liberal bloggare om polisen

Med anledning av Polisförbundets debattartikel i DN och en annan artikel i SVD om registrering av brottslingar har bloggen Fildelning, frihet och feminism skrivit ett inlägg.

Bloggaren i fråga, Johanna Nylander tycks ha dålig koll på hur polisen fungerar. Om polisen inte får tillstånd för ett dataregister så har man register ändå. För register på papper får man ha hur mycket man vill, utan nån form av godkännande eller inte. Att man vill ha den här typen av register beror på att man tror att genom att kartlägga kontakter och nätverk kan man förebygga brott. På samma sätt arbetar Säpo när det gäller övervakning av vänsteraktivister och presumtiva islamistiska terrorister. Något som naturligtvis kan ifrågasättas. Både registren och om det hela fungerar.

I princip har hon alltså rätt när hon skriver:

"Dessutom så tror jag att polisen skulle få lite mer respekt om man sysslat med att bekämpa riktiga brott, och inte prioritera fildelare framför barnporrsförövare, eller övervakning framför utredningar av sexualbrott. Jag vet att det är en generalisering //, men om man från statligt och polisiärt håll börjar respektera medborgarna, så kommer medborgarna också respektera stat och polis."

Men problemet med övervakning och registrering kan inte lösas med mer individualism och förbud mot dataregister. Det krävs sociala åtgärder för att komma åt problemen med brottslighet och övervakning.

I övrigt i inlägget ägnar hon sig åt att kritisera Jan Karlsens debattinlägg utifrån hans resonemang auktoriteter (som jag också känner mig tveksam inför) och citerar ett antal passager från polisens inlägg i DN. Ett av dessa citat är:

"Ett modernt demokratiskt samhälle är en skör konstruktion i den meningen att det bygger på att en tillräckligt stor del av befolkningen frivilligt ser sig som en naturlig del av samhället som helhet."

Detta och andra citat kritiserar hon utifrån en individualistisk inställning till samhället och politiken och hävdar att ovanstående citat ifrågasätter demokratin. Det är obegripligt att hon kan få det till det. Det som polisförbundets ordförande är ute efter i artikeln är att det krävs en solidaritet från människor för att vi ska kunna behålla ett öppet samhälle med låg brottslighet. Detta kräver som jag ser det att politiken träder in på arenan och tar över de ekonomiska samhällsfrågorna från marknaden. Inte att vi skaffar auktoriteter som vi alla ska ska "lyda" elller "följa". En sån lösning kanske avhjälper problemen, men leder till ofrihet, fascism helt enkelt. Det är den lösning som kommer om inte politiken övertar initativet när det gäller samhällskeonomiska frågor. Det är den lösning som kommer om Johanna Nylanders borgerliga åsiktsfränder får fortsätta styra samhället.

Det krävs en politik för att gynna underordnade grupper, arbetarklassen, kvinnor, HBT, invandrare etc. Liberalism, marknadskrafter och identitetspolitik är det som har skapat och förvärrat olika sociala problem som kan leda till det Jan Karlsen oroar sig för i sin artikel (som går ut på att kräva bättre utbildning för polisen). Det största problemet med svensk polis är faktiskt den dåliga utbildning. Och bättre utbildning av polisen är följaktligen en god sak. Att som en följd av detta tro att bättre utbildad polis löser problemen är mig dock främmande.

En annan bloggare, Per Westberg, som verkar mer kunnig skriver att polisförbundets debattartikel förmodligen ingår som en del i de kommande löneförhandlingarna. Och därvidlag har han säkert rätt.

Andra bloggar om: Brott, Säpo, Polisen, Övervakning, Identitetspolitik

Endast sociala åtgärder kan minska brottslighet

Polisförbundet har låtit gör en undersökning av framtidens krav på poliser. Man konstaterar att det stora problemet inte är antalet poliser, inte heller utrustningen. Det stora problemet är utbildningen. Det är bra att polisens fackliga organisation, i motsats till politikerna i Sverige, inser att det är utbildningen det hänger på. I DN presenterar polisförbundets ordförande Jan Karlsen utredningen.

Där görs bedömingen att det ökande utanförskapet vi ser i Sverige hos olika grupper är det som kan bidra till en ökad kriminalitet av en sort som polisen med nuvarande utbildning har svårt att rå på.

"I dagens mångkulturella samhälle kan både invandrare och infödda uppleva utanförskap. Kanske för att det jobb man haft har försvunnit, kanske för att man inte lyckas få något av alla de jobb man sökt. Vilken anledningen än är så riskerar känslan av utanförskap att leda till att man blir ett lätt offer för alltifrån olika ungdomsgäng till extremistgrupper, antingen det är invandrarfientliga grupperingar eller till exempel extrem fundamentalism, men även för kriminella gäng som rekryterar ungdomar i marginalen."

Polisförbundet menar att samhället av olika anledningar får ökade klyftor och att detta i sin tur skapar en accelerande utveckling med ökade utanförskap, ökande klyftor osv. Detta kan då leda till olika typer av samhällen eller scenarier.

"Scenarierna, som vi har valt att kalla Folkhemmet, Bullerbyn, Klansamhället och Nattväktarstaten, pekar på att de trender vi ser redan i dag - minskad respekt för auktoriteter, ökade klyftor etc - kan få stor påverkan på hela samhällsbygget. Om klyftorna ökar kommer detta dessutom sannolikt att driva på den minskande respekten för auktoriteter."

För att problemen ska kunna hanteras menar Jan Karlsen och polisen fackliga organisation:

"Ska poliserna på ett professionellt sätt möta människor i utanförskap måste de ha en god förmåga att hantera olika kulturer och bakgrunder. Den alltmer avancerade ekonomiska, IT- och miljöbrottsligheten ställer också höga krav. Utvecklingen förutsätter en gedigen polisutbildning. Med en treårig högskoleutbildning som byggs på med kontinuerlig vidareutbildning finns det stora möjligheter för svensk polis att möta framtiden."

Det är vettigt. Istället för att satsa på grövre beväpning och fler poliser som borgerliga politiker verkar tycka föreslår Polisförbundet bättre utbildning. Något som jag håller med om och har berört i flera tidigare inlägg. Men det krävs mer. Snedrekrytering måste avhjälpas. Det är lättare att hantera folk med olika typer av utanförskap om det finns människor från den aktuella gruppen inom polisen. Från England och USA finns en mängd utredningar och praktiska exempel som visar på detta faktum. Fördomar, rasism, homofobi och andra fördomsfulla attityder som enligt undersökningar finns inom svensk polis måste arbetas bort. Olämpliga poliser måste omskolas eller så får de sluta som poliser.

Dessa saker kan förbättra polisen, men leder inte till nån egentlig minskning av brottsligheten eller förbättring av samhället. För att det ska ske krävs sociala satsningar, såsom socialt bostadbyggande, dvs suventionerat och planerat byggande av hyresrätter, en planering av byggandet för att motverka segregering. Vad som bland annat krävs är:

• Att politiken tar över från marknaden när det gäller bostäder, då marknaden skapar bostadslöshet och segregation. Samt undermåliga hus, vilket vi sett i tidningar och TV de senaste dagarna.
• Att arbetstiden förkortas och jobben delas så att arbetslösheten kan minskas. Detta kräver att politiken tar ansvar för arbetsmarknaden och att den inte lämnas åt olika marknadsfunktioner. Ty dessa skapar arbetslöshet, segregation och utanförskap.
• Att privatiseringen av skolan stoppas och att skolan återförstatligas. Detta eftersom privata skolor skapar segregring, utanförskap och ökade klasskillnader.
• Att sjukvårdsprivatiseringar stoppas. För dessa skapar i längden stora skillnader i hälsa mellan olika samhällsklasser vilket i sin tur leder till utanförskap och segregering.

Först om en rad sociala åtgärder vidtas kan en eventuell framtida ökning av brottslighet förhindras.

Intressant?
Andra bloggar om: Brott, Bostadspolitik, Polisen, Politik, Socialpolitik, Privatisering, Våld

Gaza - ett utomhusfängelse

Rapporteringen från Palestina gör mig ibland så uppgiven. Det känns som om hela världen övergivit ett helt folk. Palestinierna måste känna sig precis som judarna gjorde under andra världskriget, helt utlämnade och helt övergivna. Ingen som går in till deras försvar. Jo, förstås, vissa islamistiska grupper gör det. Och därför får dessa grupper stöd bland palestinier. Det är knappast något att bli förvånad över, knappast något att bli upprörd över. Det är snarare en naturlig reaktion när man är i det läge som palestinierna är. Övergivna av världens länder, av världens makthavare.

Under tiden bombar Israel fängelset Gaza (eller ska vi säga koncentrationslägret), mördar folk till höger och till vänster. Palestinierna har ytterst små möjligheter att försvara sig och försöker göra det bästa de kan. Skjuta iväg raketer mot ockupationsmakten. Vilket knappast påverkar ockupationsmakten alls. I Aftonbladet skriver John Pilger att det hela ofta beskrivs som ett krig, men det är inget krig, det är övergrepp från en ockupationsmakt som vill utplåna Palestina, från en ockupationsmakt som bryter mot FN-resolutioner utan att världen ingriper. Från en ockupationsmakt som bygger en mur. En ny "Berlinmur", fast i en annan del av världen. En mur som stänger folk inne och isolerar dem. En mur som skapar ännu fler fängelser för palestinierna. Nu på Västbanken.

När de instängda och bombade palestinierna försöker försvara sig så säger ockupationsmaktens premiärminister Ehud Olmert ""Det kommer inte att finnas några begränsningar. Ingen är immun." Helt öppet säger han alltså att även civila ska bombas och dödas. Civila som är instängda i ett utomhusfängelse som de inte kan lämna. Ett område där de är helt beroende av den omgivande ockupationsmakten.

Källor: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Aftonbladet3, Jinge, Esbati

Läs mer artiklar om Israel, Palestina, Irak, Libanon och resten av Mellanöstern i denna samling av artiklar. Med författare som Gilbert Achcar, Farooq Sulehria, Charles Post, Lars Henriksson, Peter Mertens, James Petras, Håkan Blomqvist, Tony Cliff, Tariq Ali, Jörgen Hassler, Göte Kildén med flera

Andra bloggar om: Palestina, Terrorism, Israel, Gaza

För att slippa en del korkade kommentarer så länkar jag också till följande artiklar om antisemitism. Och nej, jag anser inte att Israel går att likställa med Nazi-Tyskland.

Antisemitism och sionism - i vänsterperspektiv
Antisemitismen och vänstern

Nya övergrepp mot G8-demonstranter

Förutom att polisen i Tyskland genomfört razzior i föreningslokaler och hemma hos folk läser man nu mejl, brev och annat till aktivister. Något som definitivt är att gå över det lagligas gräns. Razziorna genomförs i förebyggande syfte och utan egentlig brottsmisstanke. Alltså ren förföljelse och trakasserier mot de som tänker protestera mot de rika ländernas rätt att bestämma i världen. Den tyska polisens framfart börjar likna den gamla östtyska Stasis metoder och verksamhet.

EU:s fria rörlighet har upphävts inför mötet. Så är det med den, en av de få grejer som vanligt folk tycker är bra med EU. Den upphävs så fort makthavarna så önskar. Ingen verklig frihet alltså.

Samtidigt rapporteras dock om vissa framgångar för demonstranterna, demonstrationsförbudet runt Heiligendamm har hävts i tysk domstol. Hävandet av förbudet gäller dock inte utrymmet som är innanför en gräns på 200 meter från det stora staket som tänger av toppmötesområdet.

Media ägnar sig under tiden åt att demonisera demonstranter. Nu senast en TT-artikel som fanns i Göteborgs-Posten. Där jämför demonstranterna som ska till Rostock med de betalda demonstranter som fascister och högerorgansiationer använder sig av i det forna Sovjet, I Ukraina och Ryssland. Alla sammanklumpas som "yrkesdemonstranter" och det spekuleras i våld. De som ska till Rostock kallas "globaliseringsmotståndare" vilket ju inte alls är fallet. Demonstrationerna hålls för att kräva global rättvisa i kontrast till att bara de rika har makt. Det finns inget motstånd mot globalisering i sig. Det handlar om hur globaliseringen ska se ut, om hur världen ska se ut.

Källor: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, GP.

Demonstrera i Rostock

Andra bloggar om: G8, Heiligendamm, Imperialism, Globalisering, Polisen

Etiopien, Somalia och svenska fångar

De svenskar som suttit fängslade i Etiopien har utsatts för tortyr och förhördes av amerikanska säkerhetsagenter i ett etiopiskt militärfängelse. Tre månader satt de fängslade och regeringen Reinfeldt tyck inte ha gjort mycket för att hjälpa dem. Något som kritiseras både av dfe tidigare fångarna och riksdagsmän i Sverige. Hela fängslandet inklusive transporten från Kenya, där de gripits efter flykten från det krigsdrabbade Somalia, till fängelset i Etiopien är ett brott mot internationell rätt menar många kritiker. Tortyren somde fångna utsatt för är naturligvis också ett oacceptabelt övregrepp mot de mänskliga rättigheterna.

De blev främst förhörda om förhållanden i Sverige och förhörsledarna från USA tycktes veta det mesta om deras i liv i Sverige. Uppenbarligen har någon svensk säkerhetstjänst bevakat dem och kartlagt deras liv, eller så har någon utländsk dito gjort det.

Enligt media i Sverige har SÄPO träffat fångarna på plats i Etiopien. Men för mig verkar det mycket underligt. Normalt arbetar ju inte SÄPO i andra länder. Däremot arbetar Sveriges andra säkerhetstjänst MUST i andra länder. På varje ambassad ( i alla på alla viktigare) har de personal.

Hemma i Sverige är det SÄPO som sysslar med övervaknign av eventuella terrorister och med kontraspionage. Militären har tidigare varit förbjuden att göra detta, men gjorde det ofta ändå, något som IB-affären visade. Idag får emellertid militären ha verksamhet inom Sverige och för mig verkar det mera som om det är KSI (kontoret för särskild inhämtning) som varit i farten, snarare än SÄPO. KSI är vad IB (Informationsbyrån) heter idag. Det är också MUST som har kontakterna med säkerhetstjänster i andra länder, inte SÄPO. MUST har sålunda kontakter med DIA (Defence Intelligence Agency) i USA och andra liknande organisationer.

Det kan ju också vara så att olika säkerhets- och underättesletjänster motverkat varandra i det hela. Helt kalrt är emellertid att övergreppen mot svenskarna har begåtts pga de upphetsade tongångar som råder i det s.k. "kriget mot terrorn". Ett "krig" och en attityd som har lett till alltfler övergrepp mot oskyldiga runtn hela världen. Ett "korståg" från USA och deras allierade mot allt avvikande, misstänkt och udda.

Källor:
Hans Abrahamsson, En delad värld, 2006, Piratförlaget
Peter Bratt, IB och hotet mot vår säkerhet 1973, Gidlunds
IB-affären, Folket i Bild/Kulturfront, 1973
Säkerhetstjänstkommissionens rapport om IB, del1
Säkerhetstjänstkommissionens rapport om IB, del2
Säkerhetstjänstkommissionens rapport om IB, del3
SVT1, SVT2, SVD

Andra bloggar om: Säpo, MUST, Terrorism, Somalia, Etiopien, USA

Tyngre vapen till polisen är fel väg

Sen 1970-talet har det skett en upprustning av polisen i Sverige. Man har fått tyngre vapen, blivit mer militariserad osv. Detta är ingen bra utveckling. Den leder till ett hårdare samhälle med mer övervakning och en hårdare repression mot alla möjliga grupper av människor.

Piketen inrättades 1979 för att skapa en grupp som kund hantera den grövre typen av brottslighet. I praktiken har pikten istället ofta använts för att hantera demonstrationer och helt andra saker än grov brottslighet. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket grov brottslighet i Sverige för att piketen ska ha full sysselsättning. Därför måste den användas i syften som de inte primärt är tränade för. Resultatet kunde vi se i Göteborg år 2001.

Strax efter att piketen skapades så skapades också den speciella svenska anti-terroriststyrkan, ONI eller Nationella Insatsstyrkan. Det fanns emellertid ingen terrorism i Sverige så man var tvungen att hitta nya arbetsuppgifter för den. Riksdagen (alla partier inklusive V och MP var överens) tog detta beslut och Nationella insatsstyrkan blev en slags tyngre beväpnad piketstyrka och används nu i huvudsak mot vanlig brottslighet.

Nu är det dags igen. Nu ska piketen få tyngre vapen, precis som när hela polisen fick ny ammunition häromåret. Ammunition som skapar stora utgångshål och därför lättare dödar. Hade polisen haft sådana kulor år 2001 i Göteborg hade minst en demonstrant dödats. Ytterligare två hade blivit av med benen. En av dem kanske hade dött. Den typen av ammunition innebär som jag ser det absolut ingen förbättring, utan bara att det blivit farligare för alla svenskar. Detsamma gäller om piketen skulle få ännu kraftfullare vapen.

Har då polisen allt tyngre beväpning sen 1970-talet minskat brottsligheten. Nej, inte alls. Brottsligheten har enligt officiell statistik legat stilla. Ingen minskning altså. Detta beror på att flertalet brott överhuvudtaget inte kan bekämpas med vapen. Det krävs snarare socialpolitik, förebyggande insatser och liknande för att få ner brottsligheten. Det är sådant som polisens och samhällets resurser borde satsas på. Inte på tyngre vapen och farligare ammunition.

I andra jämförbara länder som exempelvis Danmark finns ingen speciellt piketstyrka. Brottsligheten är inte markant grövre eller större där. Så istället kanske vi skulle lägga ner både piketen och Nationella insatsstyrkan. Det tror jag vore bättre för säkerheten i Sverige.

Källor: SVD.

Läs mer: Hur mycket frihet måste vi offra för att vara trygga?, I ensamheten växer rädslan.

Andra bloggar om: Polisen, Terrorism, Våld, Brott, Göteborg 2001

Hammarkullekarnevalen

Har just kommit hem från Hammarkullekarnevalen. Ettav Göteborgs största, mest genuina och häftigaste partyn. Full rulle i Hammarkullen, den politiskt mest aktiva förorten i Sverige. Förorten som var centrum för den framgångsrika Flyktingamnestikampanjen. Tänk vad mycket trevligare karnevalen i Hammrkullen är jämfört med Chalmerskortegen. Folkligare, politik, dans, kultur blandat, mängder med folk av alla de slag. Samba, Candombe och alla möjliga olika dansgrupper, musikstilar och danssteg. Som logdanserna eller folkparkerna på landetnär jag var ung. Multikultur, mångkultur säger en del. Bullshit! Svenskt säger jag. Arbetarklass säger jag. Bra, helt enkelt.

Kolla in bilder från 2006.

Läs mer: GP1, GP 2, GP3, GP4, Göteborg Fria.

Andra bloggar om: Göteborg, Hammarkullen, Karneval, Hammarkullekarnevalen

Persson erkänner - eller inte?

Enligt åklagaren och DN så har Göran Persson erkänt brott och han kommer därför att få strafföreläggande med böter. Detta kommenterar Jinge ironiskt som jag förstått rätt. Ironi på nätet är svårt och jag tror att många läser Jinge rakt upp och ner utan att uppfatta nån ironi. Men ironi är det väl?

Men enligt Svenska Dagbladet och advokat Tomas Nilsson så erkänner han inte alls. Han har inte ännu så länge heller accepterat ett strafföreläggande. Vilket i så fall betyder att ärendet hamnar i rätten. Fast i en annan artikel i samma tidning åker han dit. Enlig åklagaren alltså.

Efter att ha läst igenom alla artiklarna så verkar det klart att Göran Persson inte alls erkänner något brott, inte heller erkänner han oaktsamhet eller något uppsåt. Förvirrat var ordet. Åklagare och advokat säger olika saker. Men nog är det väl klart att Göran Persson begått ett arbetsmiljöbrott i alla fall? Eller? Han kanske inte ens har byggt ett lyxhus? Det är kanske nån annan, lik men inte densamme.

Andra bloggar om: Brott, Göran Persson, Jinge

Skattesänkning i Göteborg - V sa nej

Vänsterpartiet sa nej till skattesänkning i Göteborgs kommun häromveckan. Därmed bröt man med miljöpartiet och socialdemokraterna och tillhör nu inte längre den styrande majoriteten i Göteborg.

Vänsterpartiet motiverar brytningen med att ekonomin är dålig i kommunen och att man vill satsa mer på förskolan. Detta verkar ju vara sunda argument, men låt oss granska dem. Det första påståendet är rent falskt. Göteborgs kommun har inte dålig ekonomi. Det finns stadsdelsnämnder (ex. Linnéstaden) som har dålig ekonomi. Detta är ett lösbart problem. Mer pengar kan överföras från kommunens centrala ekonomi.

Satsning på förskolan skulle innebära att man bygger bort köerna. Frågan är dock om köerna finns på grund av dålig ekonomi? Ja i Linnéstaden kan det vara så, men i den stadsdelsnämnd som har längst kö, Centrum, har det inget med ekonomi att göra. Att det inte finns tillräckligt med förskoleplatser i Centrum beror på att det är svårt att hitta lokaler och tomter, det är svårt att få bygglov och andra tillstånd för att bygga om lokaler som hittas. Inte heller innebär det faktum att kommunens centrala ekonomi skulle bli bättre genom att inte sänka skatten , att det skulle bli en utbyggand av daghemsplatser etc. Beslut om sådant fattas i stadsdelnämnderna och det som då behövs är ett beslut om att överföra mer pengar till dessa. Något sådant har inte Vänsterpartiet föreslagit vad jag kan se.

Vänsterpartiets förslag löser alltså inte de problem som finns i stadsdelsnämnderna, löser inte de ekonomiska problemen som finns i vissa, inte heller problemen med förskoleköer som finns i andra. För mig är det därför svårt att se varför vänsterpartiet bröt med miljöpartiet och socialdemokraterna.

Pelaseyed menar att vänsterpartiet nu sätter hårt mot hårt. Men för mig är detta svårt att se. Vänsterpartiet har inte försökt mobilisera vanligt folk för sitt föslag. Man har inte diskuterat sitt budgetförslag med arbetarna i Göteborg, eller med någon annan heller. Eftersom förslaget inte heller skulle löst de problem som vänsterpartiet säger att det skulle lösa verkar det hela för vara ett slag i luften. En ganska meningslös demonstration.

Men vad innebär då miljöpartiets och socialdemokraterna förslag i dessa viktiga frågor. Ja, en sänkning med kommunalskatten med 25 öre. 40 kronor i månaden för en låginkomstagare som ETC skriver. En summa som för mig verkar försumbar och inte något som någon fattig människa komemr att uppfatta som en otoligt bra grej. Så jag förstår inte riktigt deras förslag heller, varför försämra kommunens ekonomi på sikt om man inte har ett rejält förslag att komma med? För mig blir det hela ännu mer ett spel för gallerierna när jag läser på miljöpartiets hemsida om budgeten för Göteborgs kommun.

Den enda riktigt positiva satsning jag ser i den budget som socialdemokraterna och miljöpartiet lade fram är satsningen på billigare kollektivtrafik och en utökad kollektivtrafik. Men, men utbyggnaden är totalt otillräcklig. Den omfattar ingen utbyggnad av spårväg till områden där det redan på 1960-talet utlovats spårväg (ex Backa) och där bussarna är totalt överlastade och i rusningstrafik känns som Tokyos tunnelbana, bara mycket smutsigare, nedgångnare och ofräschare. Miljöpartiets och socialdemokraterna förslag förändrar heller ingenting, innebär inga egentliga förbättringar och satsningen på kollektivtrafiken är bara ord utan verklig substans. Bussar kan inte lösa de problem som finns. De har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet. På de överlastade sträckningarna får det knappast plats fler bussar. Och utbygganden av spårväg och pendeltågstrafik dröjer alldeles för länge.

Jag har skrivit tidigare om kollektivtrafik och miljö.

Intressant?
Läs mer: GP1, GP2, GP3, GP4

Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Vänstern, Förskola

Polisen trakasserar aktivister

Polis och media i Tyskland gör nu sitt bästa för att jaga upp stämningen inför demonstrationerna mot G8-mötet om två veckor. Precis som svensk media inför Göteborg 2001. Polisen i Tyskland genomför razzior mot aktivister, arresterar och trakasserar folk. Precis som det skulle skapa en bättre stämning. Man inskränker rättigheten att demonstrera och stänger helt av jättestora områden. Något som fått politiker i tyska parlamentet att reagera och kritisera polisen.

Svenska media rapporterar okritiskt den tyska polisens verksamhet och bidrar därmed till att skapa ett "konfrontationsstämning". Man är dessutom helt oinformerad om vad som ska äga rum. Det verkar gälla även den forne aktivisten Mats Deland som skriver i Aftonbladet. 100 000 människor vänats till Rostcok, men inte samtidigt som G8-mötet. Då kommer det att röra sig om några 10 000-tal. De 100 000 väntas till demonstrationen den 2 juni. Vilket är helgen innan G8-mötet. Genom att föra ut felaktig information hjälper därmed journalisterna, även sådana som vänder siog mot den tyska polisens agerande, till att trissa upp stämningen.

Det finns anledning att tro att de danska politikernas och den danska polisens hårda attityd mot Ungdomshuset och Christiania denna vår faktiskt också är trakasserier med anledning av demonstrationerna och protesterna mot G8-mötet i Heiligendamm utanför Rostock. Inte nån huvudanledning, men som en anledning att göra angreppen på den alternativen just denna vår. Förutom att vara ett utslag av den danska regimens totala högervridning.

Demonstrera den 2 juni mot G8-mötet

Källor: Motkraft1, Aftonbladet, DN1, DN2, DN3, SVD

Andra bloggar om: G8, Christiania, Danmark, Polisen, Imperialism, Heiligendamm, Ungdomshuset, Göteborg 2001

Michael Moore delar ut kängor åt höger

Michael Moore ångar på nere i Cannes. Efter att kritiserat den borgerliga svenska regringen med Fredrik Reinfeldt i spetsen för att de vill privatisera sjukvården ger han sig nu på Australiens reaktionära premiärminister Johan Howard och brittiske Tony Blair. Utan dem hade det inte blivit nåt angrepp på Irak och en efterföljande krigskatastrof menar han.

- Ni borde ha stoppat honom, utbister den korpulente amerikanske filmaren.

Men det kanske värsta för borgarna världen över är att han i sin film Sicko visar på att Cuba har en sjukvård som kan ta hand om vanligt folk. I motsats till den privata amerikanska.

Tycka vad man vill om Michael Moore, men han har förmåga att ta sig fram i rampljuset, säga bra saker och få uppmärksamhet. Han är en slags internationell Janne Josefsson, eller ska vi säga tvärtom, Josefsson är en svensk variant av Michael Moore.

När Moores nya film kommer till Sverige ska jag absolut se den. Men innan dess tycker jag vi alla ska börja arbeta för att stoppa privatiseringar och nedskärningar. Gå med i Nätverket för Gemensam Välfärd. Bilda en lokalgrupp där du bor. Sätt igång och protestera. Låt inte borgarna förstöra den svenska sjukvården. Låt inte borgarna skapa en sjukvård där främst de rika får en bra vård. Låt inte borgarna skapa en dyrare och ineffektivare sjukvård.

Läs mer: Sjukvård, skola, omsorg, Privatiseringar

Källor: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, Aftonbladet1, Aftonbladet2, Aftonbladet3

Andra bloggar om: Michael Moore, Sjukvård, Privatisering, Politik

Arbetarklass vad är det?

Jag, man måste ställa sig frågan. Diverse olika borgerliga företrädare och tidningar försöker regelbundet omdefiniera begreppet , förmodligen i ett försök att göar det ofarligt. Vi i vänstern får inte låta dem göra det. Därför är det viktigt att vi som vill ha en politik baserad på arbetarklassens intressen definierar begreppet.

Så här stod det exempelvis i en artikel i Göteborgs-Posten:

"Röster om klassförvirringen:
"Vi menar att en arbetare i dag är en som arbetar och uppbär lön, och vill uppmuntra och synliggöra de människorna" Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann i Svenska Dagbladet.

"Den plattsättare som kommer hem till mig i den flottaste Mercedes jag någonsin sett, är han arbetarklass?" Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter.

"En arbetare är snarare en tjej som jobbar i långvården. Bilden som partiet fortfarande har är byggjobbare, gruvarbetare. Men arbetare i dag är också en tjej." Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i Expressen.Fritidsvanor"

Ja ni ser. För moderaternas partisekreterare är alla som arbetar, arbetarklass. För Mona Sahlin är arbetarklassen framförallt kvinnor. Och för Hanne Kjöller kan man inte vara arbetarklass om man lyckats köpa en fin bil.

Dom två borgarna har ingen susning om vad som menas med arbetarklass, eller så försöker de bara låtsas som de inte vet och sen försöka omdefiniera begreppet. Men det finns definitioner på vad som är arbetarklass. Låt oss gå till den eminenta boken Klasstrukturen i Sverige 1930-80, av Göran Therborn, ZenitFörlag, Lund, 1981. Där finns definitioner som är användbara. För att hänga med behöver vi först nämna hans indelning av samhället i fyra ekonomiska sfärer; produktion, cirkulation (handel, varuutbyte), tjänster och reproduktion (sjukvård, barnuppfostran, skolor etc)

"Arbetarklassen är kapitalets motpol, den centrala oppositionella och förändrande kraften i ett utvecklat kapitalistiskt samhälle."

I hans analys av arbetarklassen i Sverige delar han upp arbetarklassen i olika delar:

1. Arbetarklassen i snäv bemärkelse, dvs arbetarklassen i produktionen
2. Arbetarklassen inom cirkulation, tjänster och reproduktion

Den första gruppen definieras så här av Therborn:

"De löntagare i den produktiva sfären som är anställda av kapitalägare, som inte har några maktbefogneheter delegerade till sig av arbetsgivaren och som inte har en anställnings- och arbetssituation som skiljer ut dem från massan av produktiva kroppsarbetare."

Denna del av arbetarklassen menar Therborn har minskat sen 1930-talet fram till 1980. Den har säkerligen fortsatt minska även därefter.

Om den andra gruppen skriver Therborn så här:

"Arbetarklassen uppstår och utvecklas genom ett särskilt slag av förändringar i arbetets och de arbetandes villkor, en process som vi kan kalla proletarisering. // Proletariseringen omfattar inte bara produktionssfären. Det är inte bara tillverknings-, lager- och transportarbetet som blir lönearbete efter arbetsgivarens order i en kollektiv arbetssituation och ett opersonligt anställningsförhållande. Samma utveckling drabbar också cirkulations-, tjänste- och reproduktionssfärerna. Arbetarklassen i vid bemärkelse är resultatet av en proletarisering av arbetets och de arbetandes villkor inom all de fyra samhällsekonomiska sfärerna"

Denna grupp har ökat oavbrutet mellan 1930 och 1980 och har säkerligen ökat ännu mer efter det. Denna grupp är idag majoriteten av arbetarklassen och omfattar även en hel del människor som inte subjektivt uppfattar sig som arbetarklass, något som också påverkar hur de beskriver sig själva, sitt arbete och sin klasstillhörighet.

Enligt Therborn så minskar andelen av de förvärvsarbetande i samhället som tillhör arbetarklassen i vid bemärkelse endast marginellt mellan 1930 och 1980. Jag är säker på att en undersökning idag skulla visa att det skett en ökning sen 1980 till idag. En reell ökning samtidigt som klassmedvetenheten minskat och därför kommer undersökningar av typen där man frågar viken klass en person upplever sig tillhöra att ge mindre andel arbetarklass än vad som verkligen är fallet.

Moderaterna vill förstås inte omfatta den definition av arbetarklassen som Therborn ger och dom ska ge fan i att försöka omdefiniera begreppet. Hanne Kjöller har överhuvudtaget inte förstått att den hantverkare (som förmodligen har egen firma) hon träffat aldrig någonsin ansetts vara arbetarklass i någon som helst marxistisk, ekonomisk eller annan tolkning eller analys. Hantverkare tillhör ofta småborgerligheten, vilket ju inte är detsamma som arbetarklass.

Klass har primärt heller inget att göra med hur mycket du tjänar. Men omvänt gäller, arbetarklassen tjänar i snitt mindre än mellanskiktet (populärt medelklassen), småborgerligheten och borgarklassen. Inte heller har klass att göra med vilken subjektiv uppfattning som gäller, även om detta kan påverka handlande, röstande etc och också måste beaktas i politiken, men inte vid en klassanalys.

Intressant?

Läs mer: Arbetarkamp, facket, Arbetets villkor.

Andra bloggar om: Arbetarklass, Klass, Politik, Vänstern

Facket vinner Vaxholmsmål

Jag besökte nyligen Enhedslistens kongress. Där hade jag också förmånen att träffa en styrelseledamot i den stora fackföreningen 3F. Han uttryckte bekymmer och allvarliga farhågor kring Vaxholmsfallet och det hot mot de nordiska fackföreningarna och den nordiska arbetarklassen det skulle utgöra om fackföreningen förlorade. Nu verkar det som om facket vinner rättsfallet i EU. I alla fall om vi denna gång vågar lita på DN, SVD, Aftonbladet1, Aftonbladet2.

Andra bloggar om: Arbetarklass, Facket, Fackligt, Politik, Vaxholm, Klass

Nationalism - inget bra sätt att bekämpa Sverigedemokraterna

Petter Larsson skriver i en krönika i Göteborgs-Posten att retoriken när de borgerliga mainstream-partierna (inklusive sossarna) debatterar mot Sverigedemokraterna går käpprätt åt helvete när man tar till nationalistiska argument. Han menar att detta är förkastligt och felaktigt.

"Men det är att leka med elden. Problemet är att socialdemokratin därmed accepterar en av sd:s grundidéer: att det finns något (en hållning, ett antal värden, en essens) som är svenskt och att detta är bättre än det som är osvenskt. Så normaliseras fiendens språk och tankar.
Risken är att folk går på det - särskilt när det kommer från ett stort parti, som inte kan misstänkas för rasism.

Är det inte just den här typen av klimatpåverkan som är den stora faran med högerpopulismen? Sverigedemokraterna kommer sannolikt inte att bli något betydande parti i väljarsiffror under överskådlig tid - med några få lokala undantag. Men om de tillåts styra det offentliga samtalet, vad vi pratar om och hur vi gör det, så har de redan delvis vunnit."

Jag håller med. Att bekämpa Sverigedemokraterna med deras egna medel innebär ju att deras åsikter vinner, även om de som parti inte vinner.

I stället måste man bekämpa dem på annat sätt. Vi måste ta upp vardagsfrågorna, de sociala rättvisefrågorna och ge andra svar än Sverigedemokraternas papegojliknande upprepande av ett mantra.

Bostadsbrist och bostadssegregation med problem och förfall i en del arbetarklassområden beror på flera saker. Dessa är:

1. Borttagna bostadssubventioner vilket lett till minskat bostadsbyggande och bostadsbrist
2. Ombildning av allt fler hyresrätter till bostadsrätter vilket gör boendet dyrare
3. Arbetslöshet och utanförskap för arbetarklassen som gör folk fattigare vilket elder till ett alltmer segregerat boende

Detta åtgärdas med ett återinförande av bostadssubventioner och byggande av fler hyresrätter. Istället för mer marknad, som bara gynnar de rika, inför vi mer reglering, något som gynnar de fattiga, arbetarklassen. Detta leder till fler byggda hyresrätter och färre bostadsrätter. En politik för full sysselsättning måste återigen införas.

Arbetslöshet, utanförskap, marginalisering, våld slår hårdast mot arbetarklassen. Det finns ett samband mellan dess saker. Arbetslöshet skapar de tre senare. Sammantaget leder de till ökad segregering.

Åtgärdas med en politik för full sysselsättning. Börja med att återanställa 265 000 människor i offentlig sektor. Tidningen ETC tog fram ett förslag inför valet förra året. A-kassan återställs till 100%. Läs ett förslag med finansiering till detta. Att minska löneskillnader är ytterligare en åtgärd som minskar dessa problem. Det kan man gör genom att höja kvinnors löner och genom att höja offentliganställdas löner. Med minskade klyftor i samhället och minskad arbetslöshet minskar också våld och brott.

Arbetarklassen åker mer kollektivtrafik än andra. Att satsa på kollektivtrafiken innebär att man förbättrar för arbetarklassen. Dessutom förbättrar det miljön.

Sjukvården försämras och privatiseras. Privatiseringar leder till en dyrare sjukvård och en segregerad sjukvård. Arbetarklassen får då sämre sjukvård än de rika. Istället ska vi förbättra sjukvården genom att stoppa privatiseringar , göra tandvården fri och förbättra för äldre. Vad ytterligare privatiseringar kan leda till visar Michael Moore i sin senaste film Sicko. Han kritiserar också den svenska regeringen.

Privatiseringen av pensionerna missgynnar arbetarklassen. Pensionssystemet måste alltså förbättras.

De gemensamma egendomar (telefonnätet, järnvägar, busstrafik med mer) som olika borgerliga och socialdemokratiska regeringar försnillat leder till försämringar för de med sämst betalningförmåga, för de som tjänar minst, arbetarklassen. Ta tillbaka dessa egendomar.

Avregleringar har lett till dyrare priser i exempelvis elmarknaden. Inte heller någon annan stans kan man se nåt som gjort det bättre för arbetarklassen med avregleringar. Regleringar kan införas igen för att gynna arbetarklassen.

Den nuvarande borgerliga regeringen har gynnat de rika med diverse skattelättnader. Naturligtvis inför vi dessa skatter igen och minskar på det sätte klyftorna i samhället. Något som leder till minskat utansförskap, minskad segregering etc. När vi ändå håller på ser vi till att skatt på räntor , aktieutdelningar etc får samma reella procentsats som skatt på arbete. Bör leda till en höjning av det förstnämnda och en säkning av skatten på arbete. SItuationen för arbetarklassen förbättras.

För att minska segregeringen inför vi återigen en statlig skola och avslutar det för arbetarklassen farliga exprimentet med alltfler privatskolor (så kallade fristånde skolor).

Det går säkert att forstätta en stund till, men min poäng kanske kommer fram, vi bekämpar Sverigedemokraterna bäst genom att presentera bättre förslag på lösningar av olika problem. De lösningar vi inom vänstern presenterar på sociala problem måste gynna hela arbetarklassen.

Politiken måste utgå från arbetarklassens behov, inte utgå från diverse livstilsfrågor. För då lämnar vi fältet fritt för populister från höger. Vi i vänstern måste tala i ett underifrånperspektiv. Oxh kom ihåg, det är inte Sverigedemokraterna som främst bojkottas av det etablerade. Det är vänstern. Bojkotten mot oss från borgarmedia är klart större och effektivare än något som eventuellt drabbar SD. Det är vi inom vänstern som behandlas illa. Inte SD.

Intressant?

Andra bloggar om: Arbetarklass, Arbetarkamp, Bostadspolitik, Identitetspolitik, Klass, Kollektivtrafik, Nationalism, Politik, Socialistiska Partiet, Sverigedemokraterna, Socialpolitik, Vänstern

Dåligt utbildad svensk polis blir ännu sämre

I Sverige har vi en polis med en väldigt sned rekrytering. Väldigt få poliser kommer från invandrarbakgrund. Detta får som konsekvens en massa rasistiska fördomar hos polisen som dessutom tillåts komma fram. Personer med invandrarbakgrund behandlas hårdare och sämre.

Nu ska utbildningen av den svenska polisen försämras ytterligare. Kursen i hatbrott (detta handlar mest om nazisters överfall på invandrare och homosexuella) och hedersvåld ska tas bort. Jag tror detta ytterligare förstärker fördomar och snedrekrytering hos polisen. Och kunskapen om brott mot HBT-personer och rasistiska brott (som redan är dålig) blir ännu sämre hos polisen. Detta är ett steg i fel riktning.

Under lång tid har, som jag upplever, den svenska polisledningen i främst Västra Götalands polisdistrikt och i Rikspolisstyrelsen försökt avhjälpa problem i den svenska poliskåren. Politikerna har rent generellt varit kallsinniga till detta och snarare motarbetat refomer inom polisen. Blan annat med sitt regelbundet återkommande tjat om "hårdare tag" och hårdare straff.

Exempelvis visade sig en mängd problem inom den svenska polisen i samband med kravallerna i Göteborg år 2001. Politikerna i Sverige har i stort sett inte försökt angripa ett enda av de problemen. Man har istället blundat och försökt låtsas att det som hände i Göteborg aldrig hände. Däremot har polisen själva försökt ta tag i detta. Med hyfsat resultat i vissa polisdisktrikt (Västra Götaland), mindre lyckat i andra (Stockholm) och inget resultat alls i resten av polisdistrikten som inte tagit i det hela på allvar. Sämst kanske läget är i Skåne.

Nu har politikerna beslutat sig för att försämra den svenska polisen ytterligare. Bedrövligt är ordet.

Läs mer: DN, Johan Hellström, Alliansfritt Sverige, Yrsa funderar

Andra bloggar om: Brott, Polisen, Rasism

Religionsfrihet?

Som varande ateist, men uppväxt i ett Bohuslän fullt med kristna av olika chatteringar, med en troende förälder och en ateist. Med utbildning i söndagsskolan som liten och uppvuxen i en del av landet där alla kvinnor hade schal runt håret, en del till och med täckte allt hår med en svart "hijab", så är detta en fråga som intresserar mig mycket.

I Expressen skrev igår ett antal bemärkta personer, medlemmar i en förening som heter Humanisterna (skumt namn, alla är vi väl humanister?) att religionsfriheten borde avskaffas. Jag tycker att många av deras argument är starka och trovärdiga. Jag är helt överens om att total religionsfrihet inte existerar, precis som de skriver i slutet av sitt inlägg. Det finns en mängd saker som man inte får göra. Men kan vi inte ta detta som att vi i Sverige genom att ha religionsfrihet inskriven, samtidigt som lagar begränsar vad som faktiskt får göras, påverkar religionerna bort från fundamentalistiska riktningar. Om det fungerar på det viset, vilket jag tror, så är den lite förvirrande kombination av lagstiftning vi har bra.

Skribenterna skriver också att det är svårt att avgöra vad som är religion och att vissa religioner behandlas bättre än andra. Bägge påståendena håller jag med om, men tycker kanske inte att det betyder så mycket. Att avgöra vad som är religion spelar ju ingen som helst roll. Det viktiga är att vi i lagen säger att man får ha vilken religion som helst. Sen kan ju var och en få definiera sin egen religion. Att religioner behandlas olika är ett problem, det är ju en form av diskriminering. Men innebär inte detta påstånde ett bevis för motsatsen till det som artikelförfattarna vill. Innebär inte det att vi behöver stärka skyddet för religioner, främst för udda och små sådana, exempelvis asadyrkare, mandéer, zoroastrianer och yezider.

Jag har inget som helst behov av att ateism ska betraktas som en religion. Det vore puckat tycker jag, ateism är ju frånvaron av religion. Inte heller betyder religion på något sätt att man måste tro på en gud som jag ser det. Men det spelar ingen roll. Det är signalvärdet i lagstiftningen som är det viktiga i detta fall.

Följaktligen tycker jag, av flera anledningar, att religionsfrihet även i fortsättningen ska finnas kvar i grundlagen.

Läs också vad Ulf Bjereld skriver.

Andra bloggar om: Religion, Religionsfrihet, Politik

När blir Mauricio Rojas Sverigedemokrat?

Man kan inte annat än undra. I Mauricio Rojas inlägg i DN ser han kommunister i varje buske. Ja, kommunister har skrivit varenda läromedel, varenda bok och sprider falsk propaganda. Hemlig kommunistpropaganda alltså. Herregud, böckerna beskriver det moderna Sverige som om det skapats av människor i kamp, som ett verk av vanliga männsikor. Men förstås vet Mauricio Rojas bättre. Vanliga människor är oförmögna att skapa någonting. Allt skapas av några få fantastiska män (naturligtvis män, kvinnor verkar inte existera i Rojas artikel).

För mig är Rojas artikel precis samma sak som när Sverigedemokraterna beskriver Sverige som full av smygkommunister som hotar den "svenska kvinnan" och de "svenska familjeidealen".

Mauricio Rojas "undersökning" är i själva verket inget annat än patetisk traditionell antikommunism och förnekande av vanliga människors roll i historien. Han vräker ur sig diverse påståenden som inte beläggs och som troligtvis helt saknar relevans och sanning. Socialpolitik (han menar social välfärdspolitik förstår man) kan inte förändra någonting skriver han. Vad var det då som förändrade Sverige under 1950-talet, 1060-talet och 1970-talet till världens kanske mest jämlika och jämställda land? Men detta är förstå produkten av några enskilda starka män till kapitalister i Mauricio Rojas förvirrade hjärna. Alla inser att karl'n faktiskt är ute och cyklar med sin "undersökning" och sin artikel.

När han skriver att det var män som Johan August Gripenstedt, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson eller Nils Gustav Dalén som skapade landet och inte det vanlig arbetande folket visar Mauricio Rojas ett förakt för arbetare och fattiga som i kamp tvingat fram allmän och lika rösträtt, pensioner och mycket annat. Samma förakt som högerpartier och deras medlemmar alltid visat. Vad skulle dessutom de nämnda gubbarnas företag ha varit utan arbetarna?

Och ärligt sagt, vad har LM Ericsson gjort? Han uppfann inte ett skit. Hans företag höll på att gå åt helvete så staten gick in och tog över telefonnäten som bolaget drev. Och sen var det statliga beställningar som garanterade hans företags överlevnad. Att rädda hans företag var dock inte ändamålet med att staten övertog telefonnäten. Nej, att man övertog driften av telefonnäten berodde på att man ville få en utbyggnad till alla delar av landet och se till att alla männsikor, oavsett klass och bostadsort skulle kunna ha telefon. Så länge nätet var i privata händer var det bara lönsamma folkgrupper och orter som fick telefon. Det är så marknadskrafterna fungerar. Mycket ojämlikt och orättvist alltså.

Mauricio Rojas påstår i sin artikel att han presenterar "den vetenskapliga sannaingen". Sånt trams. Han presenterar en ideologisk partsinlaga som i argumentation och blindhet inte står Sverigedemokraterna efter. Snart dags för partibyte igen?

Andra bloggar om: Mauricio Rojas, Klass, Socialpolitik, Sverigedemokraterna, Utveckling, Arbetarkamp

Bra att proffskribenter lämnar bloggandet

Proffsen lämnar bloggandet enligt DN. Det är för jobbigt med all påhopp säger kändisbloggarna, det är inte värt besväret säger de. Tror fan att det inte är värt besväret för dem. De kan ju få betydligt bättre betalt av att skriva för de tidningar där de redan skriver. Såna som Linda Skugge och Virtanen går det nog ingen nöd på. Jag kan inte se att det gör något att de lämnar. Snarare är det fömodligen bra. Fast trovärdigheten hos DN sjunker förstås när man skriver att Ali Esbati gett upp bloggandet.

Några intressanta saker sägs dock i DN-artikeln, dels när Elza Dunkels säger:

"- Det är en överklassdiskussion, säger hon. Den kan man ha om man befinner sig i den övre delen av maktstrukturen. Nätet är en arena som tidigare inte har funnits för marginaliserade grupper. Man kanske lätt glömmer bort det när man ser de få som missbrukar friheten"

Dels när Ilshammar säger:

"- I fallet Linda Skugge är det en person som har haft en väldigt tvärsäker och arrogant uppfattning om andra personer. Då får man kanske finna sig i att bli bemött på samma sätt själv. Man ska inte vänta sig att publiken stryker en medhårs hela tiden"

Inläggen från Dunkels och Ilshammar förstärker Åsa Linderborgs åsikter i Aftonbladet. En som tar fasta på Dunkels och Ilshammars försvar av anonymiteten är deep:edition.

Jag vidhåller dock precis som Magnus Ljungkvist (inte just i det inlägget, men i andra) att anonymiteten inte alltid är bra, något som också Jonas Morian håller med om. Det finns tillfällen när den kan vara bra, men den uppmuntrar också till avsteg från vad som är acceptabelt. Man kan säga att min inställning till anonymiteten på nätet är densamma som min inställning till maskering i demonstrationer på gatan. Den kan ibland vara nödvändig, men den är inte bra för demokratin, yttrandefriheten osv.

Men att vägra använda sig av anonymitet kan kosta. Det vet jag personligen. Mitt politiska och fackliga engagemang har lett till att jag inte längre får några jobb. Den bransch jag är utbildad för skriker efter folk, men mig vill de uppenbarligen inte ha.

På min tid som facklig aktivist så förlorade jag jobbet en gång. Fick tillbaka det efter att ha företaget förlorade i AD och dessutom skadestånd efter att ha varit avstängd från jobbet i ett år. En annan gång så höll jag på att bli utesluten ur facket då jag inte gjorde som sossarna (bl.a. Göran Johansson) i Metall-41:ans topp sa. Jag avgick ur klubbstyrelsen på Saab istället, för att inte bli utesluten och sen förlora jobbet (vilket företaget omedelbart hade hotat med).

Så, tro mig, jag vet att anonymitet ibland kan var bra. Det kan till och med vara så att folk som annars inte skulle våga yttra sig, gör det. Ett stärkande av demokratin alltså. Sammantaget menar jag dock att konsekvenserna för demokratin är negativa.

Precis som många andra bloggare tror jag alltså att det kan vara bra att "kändisarna" och proffsen försvinner från bloggandet. De behövs inte, i själva verket kanske de till och med försämrar bloggvärlden.

Läs mer hos Alter Ego, Beta Alfa, Kulturbloggen.

Andra bloggar om: Bloggosfären, Linda Skugge, Näthatare, Internet

Alla till Rostock - protestera mot G8

Inom kort kommer ledarna för de rikaste industrinationerna att träffas för ett G8-toppmöte i Heiligendamm i norra Tyskland. Där sätts agendan för kapitalets globalisering, som gör de rikare rikare och fattiga fattigare. Vi, som tror på en globalisering underifrån byggd på demokratiska principer och rättvis fördelning av samhällets och jordens resurser, kommer att samlas med kamrater från hela Europa och världen för att visa att G8-ledarnas ickelegitima politik inte accepteras. Från syd till nord, från Prag till Genua, från Göteborg till Tessaloniki har vi visat att en rörelse av rörelser tror på att en annan värld är möjlig. Nu står Heiligendamm nära Rostock på tur för våra krafter. Stoppa G8!

Under dagarna 1-8 juni kommer demonstrationer, blockader och direkta aktioner försöka störa och stoppa toppmötet. En bred mobilisering av den tyska vänstern står enade i olika nätverk; fackföreningar, miljörörelsen, autonoma vänstern, och vänsterpartier. Från Sverige åker aktivister gemensamt från bland annat Stockholm med G8-gruppen och Malmö med Malmöbor mot G8

Nu till en överblick av de planerade protesterna:

Fredag 1 juni: Antimilitära aktionsdagen Aktioner mot Bombodrom, ett militärt övningsområde. De olika campen öppnar. Convergence centers öppnar i Hamburg (Rote Flora) och Berlin.

Lördag 2 juni: Stor internationell demonstration i Rostock med huvudparollen Stoppa G8 - en annan värld är möjlig. Konserter på kvällen i Rostock.

Söndag 3 juni: Internationell konferens mot G8 i Rostock, konserter på kvällen.

Måndag 4 juni: Aktionsdag med tema migration

Tisdag 5 juni: Aktionsdag mot militarism, krig och tortyr. Aktion mot militärflygplatsen Rostock-Laage. Alternativ-möte 5-7 juni.

Onsdag 6 juni: Toppmötet börjar. Massblockader och civilolydnads aktioner mot toppmötets infrastruktur på tillfartsvägarna mot Heiligendamm. Ett brett spektrum av fackföreningar såsom IG Metall jugend, antifascister såsom Antifascistische Linke Berlin, miljögrupper såsom Grön ungdom, attac, kändisvänster såsom Naomi Klein kallar till blockaderna.

Torsdag 7 juni: Blockader av toppmötet. En stjärnmarsch från olika punkter och orter mot Heiligendamm. Har tyvärr blivit förbjuden av tyska polisen.

Fredag 8 juni: Avslutande manifestationer

För att bo sätts tre olika camps/tältläger upp; ett i Rostocks hamn, ett i Reddelich och ett i Wichmansdorf. De olika spektrumen av rörelserna blandar sig gemensamt på de olika campen där duschar, mat och information kommer att finnas.

I Rostock kommer ett informationscenter/convergence center finnas på Ehm-Welk-Schule i Rostock Evershagen. Där kommer det under hela toppmötesdagarna att finnas aktuell information och kontakt till advokater och solidaritetsgruppen kallad "EA" och Rote Hilfe. Hela 90 vänsteradvokater kommer att stå till förfogande för hjälp till gripna under protestdagarna.

Organisera er i vängrupper och delta i de stora protesterna med vår rörelse av rörelser. Krossa G8 - en annan värld är möjlig!

Läs mer: Motkraft, Attac, Socialistiska Partiet, Sydsvenskan1, Sydsvenskan2, SR.

Andra bloggar om: G8, Imperialism, USA, Vänstern, Heiligendamm

Polisen kan inte lagen!

Eller är det journalisterna som inte kan den. En tillståndslös demonstration i Sverige är helt laglig och kan inte bestraffas om en inte innebär ett brott mot ordningslagen. För att den ska kunna vara ett brott mot ordningslagen krävs att det uppstår störningar av den allmänna ordningen. Något sådant uppstod inte i Karlskrona enligt polisen och därför är polisens varningar i tidningarna DN och Blekinge Läns Tidningar bara till för att skrämma folk. Som sådana är de ett ingrepp i den författningsenliga rättigheten att fritt få demonstrera och det är således polisens eventuella brott som borde undersökas.

Att det faktum att någon blivit omhändertagen enligt PL13 (man kan inte gripas med hjälp av den paragrafen) skulle innebär att de stört den allmänna ordningen som journalisten på Blekinge Läns Tidningar skriver är bara dumheter. Det sambandet finns inte. Enligt polisen skedde inga sådan omhändertaganden i samband med demonstrationer och därför kan det heller inte vara brott mot ordningslagen. Journalisten borde läsa på.

Läs mer: Dialog eller konfrontation

Andra bloggar om: Brott, Polisen, Politik

Strukturellt förtryck och den liberala rätten

Tempus Fugis missförstår hela resonemanget om strukturellt förtryck som jag hänvisar till i mitt inlägg, Liberala rättstraditioner. Med strukturellt förtryck menas att strukturer inte individer orsakar rättvisor. Sådant kan inte åtgärdas av ett liberalt rättssystem med sin inriktning på individualism. Det innebär inte att man fråntar individen ansvaret för sina handlingar, vilket Tempus Fugit behagar påstå. Det enda som det bevisar är att TF inte förstått nånting av resonemang kring strukturer.

Låt oss titta på rättssystemet och några av de följder vissa strukturella problem i samhället får.

Klasskillnader - leder till att arbetare straffas hårdare än överklass för samma brott.
Patriarkat - leder till att våldtagna kvinnor inte blir trodda i rätten.
Rasism - leder till att folk av icke-svenskt ursprung får hårdare straff.

Sammansättningen i rätten när det gäller nämndemän är oerhört skev. Nämndemännen är äldre, oftare män och mer sällan invandrare än vad som generellt gäller i samhället.

Detta beror på klassamhället, patriarkatet och rasismen, inte på individuella fel av enskilda personer som sitter i tingsrätten, hovrätten eller HD. Inte heller av individuella fel av poliser, åklagare och domare. De systematiska fel som begås i dessa hänseenden är för att man omedvetet styrs av sina egna fördomar som skapats avde strukturella skillnader mellan olika grupper som existerar i vår samhälle.

Ovanstående är inga kontroversiella påståenden. Alla har belagts i ett flertal undersökningar, bland annat i Diesens bok "likhet inför lagen". Läs mer i mitt tidigare inlägg Orättvis rättvisa.

Kan sådan här problem åtgärdas inom ramen för det liberala rättssystemet? Mitt svar är nej. Kan vi åtgärda dem med en förändring av rättssystemet och hur skulle ett sådant system se ut? Jag är tveksam till detta, Kielos verkar övertygad. Jag vet inte hur ett sådant system skulle kunna se ut, men kan kanske återkomma till detta senare.

Kan vi åtgärda såna här fel med strukturella åtgärder. Ja, det är min övertygelse att vi kan det. Avskaffa klassamhället, avskaffa patriarkatet osv är ju lösningar. Men som alla inser är det inte direkt några förbättringar här och nu. Och jag tycker inte vi ska vänta tills "paradiset" uppnåtts för att göra något. Vi kan angripa en del av dessa fel med strukturella åtgärder för att komma till rätta med snedrekrytering av nämndemän, poliser etc.

Läs också:
Klasskamp och feminism – oförenliga världar?
Identitetspolitik vs klasspolitik

Andra bloggar om: Brott, Politik, Polisen, Klass, Feminism, Rasism

Under helgen som varit ...

.. har två svenska partier haft kongresser. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Och jag har varit på landet och umgåtts med min fru, min dotter och mitt lilla barnbarn Hjalmar. Regnigt har det varit, soligt har det varit.

Men som sagt, två partier har haft kongresser. Två väldigt olika partier, ett parti totalt dominerat av män, ett annat inte lika dominerat av män. Ett parti nästan utan debatt, ett annat parti med rejält av debatt, i en ny form - s.k. påverkanstorg. Inte på någon av kongresserna skulle jag känt mig hemma. I det ena fallet på grund av de fascistiska, rasistiska och intoleranta åsikterna. I det andra fallet främst på grund av det flummiga upplägget och attityderna.

Hos inget av partierna kan jag hittat en politik för arbetarklassen. Inget av de två partierna är emot privatiseringar, inget är för kollektiva lösningar, inget av partierna är för en politik baserad på jämlikhet och rättvisa för alla, oavsett klass, ursprung, sexuell läggning etc.

Ett av partierna är för en familjepolitik som hör hemma i ett annat århundrade, det andra partiet ser inte problemet och de ökade klasskillnaderna som privatskolor innebär.

Varken Sverigedemokraterna eller Miljöpartiet kan erbjuda en politik för arbetarklassen. Sverigedemokraterna kan inte erbjuda en modern politik överhuvudtaget och miljöpartiet spelar de facto kapitalismen och miljöförstöringen i händerna då de inte inser att kapitalismen och marknadskrafterna aldrig kan lösa problemen med klimatet, problemet med växthuseffekten.

Källor: DN1, DN2, DN3, DN4, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, Jinge.se, Joel Malmqvist, Hanna Löfqvist

Andra bloggar om: Miljöpartiet, Klass, Sverigedemokraterna, Politik